Demokrati i Schweiz

Schweiz demokratiska historia

Schweiz självständighet erkändes av omgivande länder först 1648 men dess historia som ett förbund mellan 3 kantoner började redan 1291.
Alla vuxna medborgare i Schweiz har rätt att delta i kommunfullmäktiges möten och i lokala folkomröstningar i vilka kommunala beslut fattas.
Kantonerna Glarus och Innerrhoden i Appenzell har en medborgarförsamling bestående av alla röstberättigade medborgare. Sammanträdena hålls på ett torg i huvudstaden en gång om året. Besluten fattas genom handuppräckning (direktdemokrati).
Schweiz har haft flest folkomröstningar i världen.
I Schweiz förekommer ofta folkinitiativ, vilket innebär att medborgare tvingar fram en beslutande folkomröstning genom att skicka in listor med tillräckligt många namnunderskrifter.

Grundlag i Schweiz

Den nuvarande schweiziska konstitutionen skapades år 1848 och har reviderats två gånger 1874 och 1999.

Lagstiftande församling i Schweiz

Valsystem i Schweiz

“Länsindelning” i Schweiz

Schweiz är indelat i 26 kantoner: 20 “helkantoner” med vardera två representanter i ständerrådet och 6 halvkantoner med en representant i ständerrådet.

Landsdelar i Schweiz

Huvudstad i Schweiz

De facto-huvudstad i Schweiz är Bern men i författningen saknas dock begreppet huvudstad.

Dubbelt medborgarskap i Schweiz

Försvar i Schweiz

Schweiz försvar bygger på allmän värnplikt och de är neutrala från alla andra länder.

Kvinnlig rösträtt i Schweiz

Schweiziska kvinnor fick rösträtt i federala val 1971. Dock på kantonal nivå skapade Basel kvinnlig rösträtt 1959. I Appenzell Innerrhoden väntade man tills 1990 innan kvinnorna fick tillträde till kantonens Landsgemeinde.

Medborgerlig Samling

Önskar utveckla och stärka den demokratiska utvecklingen i Sverige och bedriver därför studier i närliggande grannländer för att lära av dem. Läs mer om Medborgerlig Samling