Kontorshotell Bromma

Bromma kontorshotell är det mest populära av de som ligger i Bromma men de har ett antal goda utmanare. Läs mer om dessa kontorshotell här:

Lediga kontorshotell i Bromma

Bromma Kontorshotell

Tagline:
Ekbacksvägen 28,
168 69 Bromma
http://www.brommakontorshotell.se/
Koncept start: 2001-06-11
Bromma Kontorshotell

Quick Office Bromma Handel

Tagline:
Adolfsbergsvägen 31
168 66 Bromma
https://www.quickoffice.se/
070-782 25 43
Koncept start:
Quick Office Bromma Handel

Alviks Strand Kontorshotell

Tagline:
Gustavslundsvägen 143
167 51 Bromma
https://www.alviksstrandkontorshotell.se/
+46 8 50 90 74 00
Koncept start: 2011-02-26
Alviks Strand Kontorshotell

Ulvsunda Kontorshotell

Tagline:
Johannesfredsvägen 11
168 69 Bromma
http://www.kontorshotellsgruppen.se/
08 – 508 670 61
Koncept start: 2015-03-09
Ulvsunda Kontorshotell

Vad händer i Bromma

Flygplatsen i Bromma är Stockholms närmaste.

Bromma har ca 71 000 invånare. Av områdets 35 600 bostäder är 26 700 lägenheter och ca 7 900 småhus.

Inom Stockholms kommun utgör Bromma ett stadsdelsområde omfattande stadsdelarna Abrahamsberg, Alvik, Beckomberga, Blackeberg, Bromma Kyrka, Bällsta, Eneby, Höglandet, Mariehäll, Nockeby, Nockebyhov, Norra Ängby, Olovslund, Riksby, Smedslätten, Stora Mossen, Södra Ängby, Traneberg, Ulvsunda, Ulvsunda industriområde, Åkeshov, Åkeslund, Ålsten och Äppelviken.

Uppförande och invigning Bromma Flygplats

Vid början av 1930-talet hade behovet av en ny flygplats i Stockholm stadigt växt. Flygfältet i Barkarby låg utanför stadsgränsen och relativt avsides, pontonflygplanen som startade och landade på Stora Värtan vid Lindarängen norr om Ladugårdsgärde (öppnad 1920) kunde inte flyga på vintern då “landningsbanan” var frusen. Under 1920-talet hade de funnits planer på att upprätta en landflygplats på Skarpnäcksfältet, men de övergavs när Stockholms stadsfullmäktige den 30 juni 1933 beslöt att det skulle byggas ett flygfält vid Riksby i Bromma. Flygplatsen började byggas den 23 oktober 1933. Sammanlagt var området då cirka 175 hektar stort, med kuperad terräng omkring den då 58 hektar stora flygplatsen. Slutbesiktning skedde den 16 maj 1936. Skarpnäcks flygfält kom sedan bara att användas som beredskapsplats under andra världskriget och för sportevenemang efter kriget.

Enligt de första planerna skulle flygfältet ha gräsklädda start- och landningsbanor. Men bland annat på grund av problem med dränering och tjäle beslöts att de skulle byggas som asfaltsbanor. Ursprungligen hade Bromma flygplats fyra huvudbanor, där den längsta var cirka 900 meter. Genom att flygplatsen fick så många banor skulle det alltid finnas alternativa start- och landningsriktningar, och flygplatsen skulle därmed kunna användas med tillräcklig säkerhet året om och vid alla vindriktningar.

Både stationsbyggnaden (som ursprungligen var cirka 50 meter lång), flygledartornet och den första 100 meter långa hangaren (Hangaren 1) ritades av arkitekt Paul Hedqvist med biträde av arkitekt Nils Tesch. Tyska Lufthansa var konsult vid planeringen av anläggningen.

Lördagen den 23 maj 1936 hölls invigningstalen i regn, rusk och dimma av Gustaf V och Flyghamnsstyrelsens ordförande borgarrådet Yngve Larsson. Klockan 15:00 öppnades flygplatsen för trafik. Med start klockan 15:10 började både svenska och utländska plan att landa, och som förste flygpassagerare på Bromma anlände Prins Bertil i ett av planen. Flygplatsen hade då kostat cirka 5,7 miljoner kronor och delvis finansierats med nödarbete åt arbetslösa. Vid invigningen deltog även världens då största landflygplan, en Junkers G-38. Av denna flygplanstyp fanns bara två exemplar, som båda tillhörde Lufthansa. Junkersplanet kunde ta 34 passagerare, varav en del var placerade i vingarna. De sista åren före andra världskriget trafikerades Bromma av ett ännu större plan, Lufthansas Junkers Ju-90 för 40 passagerare.

Tillkomsten av Bromma flygplats var av stor betydelse för Stockholms internationella kommunikationer. Restiden till Berlin klarades på fyra timmar utan mellanlandning och till Paris eller London tog det sju till åtta timmar, men då fick man mellanlanda. En flygresa Stockholm-London (enkelresa) kostade 315 kronor.